Ulrika Kullgrens Stamträd

Som deposition av sonsonen stadsmäklaren Willgodt Kullgren överlämnades 1938 Fru Ulrika Kullgrens genealogiska anteckningar till Landsarkivet i Göteborg (Privatarkiv A 93). Samlingen omfattar en rad utkast till stamträd, färdiga sådana, genealogiska konceptanteckningar och framför allt hennes stora arbete om Erlandus Gudmundi ättlingar, bestående av ett stamträd i 12 stora blad och en inbunden handskriven kommentar i tabellform med alfabetiskt register. Samlingen har 1985 avsevärt utökats med korrespondens, släktanteckningar och släkthandlingar mm genom en deposition av Ulrika Kullgrens sonsons son fondmäklaren Alf Kullgren i Göteborg. Arkivets namn har genom denna tilläggsleverans ändrats till Kullgrenska Släktarkivet. Stamträdet har genom Landsarkivets försorg genomgått en genomgripande konservering.

Fru Ulrika Kullgren föddes den 3 december 1797 i Visnums församling, Värmland, och hon var dotter av prosten Anders Hedrén och hans hustru Johanna Magdalena Fryxell. Hon vigdes den 10 mars 1819 i Örs församling vid grosshandlaren i Uddevalla Carl August Kullgren (född 1793 19/1 i Uddevalla och död 1851 25/9 i London under ett besök vid världsutställningen). Maken hade fått sin merkantila skolning i den herrnhutiska utbildnings- och industriorten Christianfeld i Danmark och hade redan som 16-åring vid faderns död övertagit dennes affärsrörelse, vilken han utvecklade till en betydande grosshandels- och rederirörelse. Importen och exporten bestod av kolonialvaror respektive jordbruksprodukter, särskilt havre till England. Efter genealogiska undersökningar, genomförda av den senare järnvägsbyggaren Nils Ericson, förvärvade Kullgren 1843 rätten att bryta sten på Malmön. Med Nils Ericson som kompanjon (tom 1844) och med sonen Ivar som tekniskt biträde började brytningen av bohuslänsk granit, som levererades bland annat till Trollhättans slussbyggen, Köpenhamns sjöbefästning, Karlstens fästning samt till Hamburg och England. Efter Carl August Kullgrens död övertog Ulrika Kullgren stenhuggerirörelsen under namnet C A Kullgrens Enka och drev framgångsrikt rörelsen vidare. Dessutom kom Ulrika Kullgren att i stor utsträckning ägna sin tid åt välgörenhet och deltog bland annat i stiftandet av en arbetsinrättning för medellösa kvinnor och i grundandet av en hushållsskola i Uddevalla. Enligt hennes biograf var hon sedan å 1860 blind och dog den 2 januari 1873 i Uddevalla.

Hennes genealogiska intresse var mycket stort och arbetet med stamträdet över ättlingarna efter prosten Erlandus Gudmundus tog tjugo år och var i stort sett avslutat 1868. Vid två tillfällen 1888 och 1891 inbjöds till subskription på en tryckt utgåva av stamträdet; de 12 bladen skulle utkomma i originalets storlek (8,5 fot X 5 fot) färglagda och tryckta med litografiskt tryck på gott papper och försett med namnregister. Priset angavs 1888 till 10 kr och 1891 till 12 kr. Inbjudningen 1888 var undertecknad C A V Lundholm. Utgivningsförsöket misslyckades. Det andra försöket med att trycka stamträdet gjordes på initiativ av den framstående genealogen Gabriel Anrep, publicisten S A Hedlund och skalden Viktor Rydberg. Även detta försök misslyckades. Subskriptionsinbjudningarna ger intressanta upplysningar om stamträdets tillkomst.

Först nu 2006 har det blivit möjligt att publicera stamträdet och då på cd.. Bladen har scannats av Landsarkivet i Göteborg och bearbetats genom insats av GöteborgsRegionens Släktforskare. Tillstånd till utgivningen har lämnats av Jonas Kullgren (medlem av GRS). Föreningen har för avsikt att på cd framställa en databas över stamträdets och dess registers personer.

Stamfadern för Ulrika Kullgrens verk var den värmländske kontraktsprosten Erlandus Gudmundus i Nor, som var född i Småland 1554 och som dog 1630 och vilken såsom riksdagsman tillhör undertecknarna av Uppsala mötes beslut 1593. Han var gift 1:a gången med Brita Pedersdotter (1558-1590), med vilken han hade barnen Elisabeth (f 1579), Annika (född 1582), Zackarias (född 1587) och Brita (född 1589). 2:a gången var han gift med Anna Eriksdotter Kax (1574-1658), med vilken han hade barnen Erik (1595-1596), Daniel (född 1596), Sara (född 1598), Margaretha (född 1600), Elisabeth (född 1602), Karin (född 1604), Matthias (född 1605, tvilling), Beata (född 1605, tvilling, död samma år), Gudmundus (född 1607, tvilling), Ericus (född 1607, tvilling), Maria (född 1610). Erlandus Gudmundus hade i sina två äktenskap 15 barn. Totalsumman av ättlingarna utgör 5 799, ingifta män cirka 1 000 och ingifta kvinnor cirka 770. Stamträdet upptar sammanlagt 7 569 personer.