GöteborgsRegionens Släktforskare

Utfärd till Fjällbacka lördagen den 24 maj

Anteckningar av Margareta Åquist

Hamburgsund
Härligt att gå genom en tyst stad tidigt en lördagsmorgon och då höra fler fåglar än bilar. Några sammanbitna joggare susar förbi mig på Mossen, och jättelokorna växer så fort att man nästan ser det. På Avenyn går en gatsopare med en riktig gammaldags kvast och sopar efter nattens nerskräpare. Klockan åtta skulle Brännö-bussen ta oss, Släktforskare i Göteborg, på en tur upp genom Bohuslän. TV-vädret hade lovat en del sol och jag såg fram mot en dag i vår fina natur och med spännande mål.

Fars Hatt, Bohus fästning


I Kungälv klev vår guide (Göran Anderberg, f.d. rektor och historielärare) på. Han tog oss genom delar av Bohusläns historia ända tills vi nådde Hamburgsund där han gjorde en elegant avslutning samtidigt som bussen bromsade in. Vi fick höra om Christian IV (som stod ”ved höjen mast”) som regerade i 60 år från 1588 till 1648, som byggde flera städer och slott (Kristianopel t.ex.), som ansåg att landet norr om polcirkeln var danskt. Bohuslän hörde till Danmark och en uppåtsträvande man vid namn Ulfeldt blev länsherre där. Vid freden i Roskilde 1658 blev landskapet svenskt.

Nolhåtten
I Hamburgsund låg Nolhåtten med Stellan Johansson som skulle ta oss ut i skärgården mellan Hamburgsund och Fjällbacka. Vi gled sakta ut genom sundet omgivna av lyxinredda sjöbodar. Tjärblomster glödde i bergskrevorna. Minnen från Skagerackslaget i skiftet maj-juni 1916 finns på Stensholmen där många engelsmän och tyskar begrovs, däribland Gorch Fock. Idegranar på Barlind fick vi se innan vi kom till Florö, ön med många krogar och TV-succén ”Ett köpmanshus i skärgården”. The Svedberg hade bott där, byggt ett hus för sina nobelpengar, odlat maskrosor till ett experiment om gummiersättning. Gluppöbassängen såg jag en skymt av och kom ihåg många landstigningar där med tysta ljumma kvällar och mareld. Nu är där fullsatt och allt annat än tyst. Det var många historier vi fick oss till livs, mer eller mindre tillförlitliga.
förmiddagsfika på Nolhåtten Nolhåtten förtöjd i Fjällbacka Nolhåtten i Hamburgsund Stellan kapten och guide
Sjöbodar strandvy Stensholmens kyrkogård Florö - Ett köpmanshus i skärgården

Britta och jag gick omkring på egen hand i Fjällbacka innan vi äntrade bussen igen.
Fjällbacka från havssidan Vi andra gick på guidad visning i Fjällbacka Hus i äldre delen av Fjällbacka Bebyggelse i Fjällbacka efter branden 1923
Ingrid Bergmans byst i Fjällbacka klyftan i Fjällbacka 1 klyftan i Fjällbacka 2 klyftan i Fjällbacka 3 Ingrid Bergman

Lunch i Tanumshede med stort smörgåsbord (som jag trodde var lunchen), varmrätter och efterrätter. 

Och så mitt första besök i Vitlycke. Det första jag såg var det vackra museet som onekligen såg originellt ut. Där var mycket att titta på men det mest intressanta var i alla fall utomhus. I Tanum finns en stor mängd hällristningar med djur, människor, båtar, skålgropar osv. år 1994 blev dessa upptagna i UNESCOs världsarvslista. Vid Vitlyckehällen berättade en ung arkeolog om Vitlycke och hällarna och besvärligheter att behålla dem. Mot lavar och mossa fungerade tydligen alkohol bra, men ett tak över var inte alls bra.
Information om Vitlycke ristningar 1 ristningar 2 ristningar 3 ristningar 4 ristningar 5

Det här blev ytterligare en fin utflykt med många upplevelser, och det skall initiativtagarna ha ett stort tack för.

Vimmelbilder
oväntat möte Nolhåtten Nolhåtten Fjällbacka Fjällbacka Vitlycke museum

 

     
(Webbredaktörens anmärkning) Det var mycket påpassligt att förlägga resan till Bohuslän! Som nämnts så är det 350 år sedan provinsen kom till Sverige genom freden i Roskilde. Kung Fredrik av Danmark hade inte tänkt sig denna konsekvens av anfallet på Sverige 1657.

Holländarna hade stor del i att uppgörelsen blev som den blev. Både de och svenskarna var angelägna om att få bort Öresundstullen.

Däremot var de ursprungliga svenska planerna för Bohuslän nedslående: landskapet skulle ödeläggas. Man förväntade sig inte så mycket av provinsen och svenske konungen (Karl X Gustaf) lyssnade mycket på de holländska innevånarna i det nyanlagda Göteborg. Som tur var dog kungen två år senare så att - efter två utredningar - förblev det mesta vid det gamla och en del nytt tillkom ...

Detta och mycket mer man läsa om i antologin kring jubiléet 2008, Bohus fästning 700 år, där bland andra Göran Anderberg gör nedslag i fästningens historia.
  Bohus fästning 700 år