Biblioteketbiblioteket

- en presentation av Joel Holger

  • Inledning 
  • Biblioteks- och datorrummet 
  • Entréhallen 
  • Styrelserummet 
  • Annexet 
  • Inledning

    Många olika medlemmar (ingen nämnd/ingen glömd) har under årens lopp arbetat med att ordna och utveckla föreningens bestånd av böcker, tidskrifter och andra handlingar, som man samlat allt sedan föreningen bildades. En del böcker, häften och tidskrifter har bundits in. Allt detta har vi idag stor glädje av.

    År 1990 skrev Johan von Sydow i VSGF-bladet (föregångare till Västanbladet) om biblioteket, dess historia och innehåll. Föreningslokalen, med sitt bibliotek, låg då på Postgatan 4. Han skrev bl.a.:

    — Biblioteket synes ha blivit till ungefär samtidigt som föreningen startade sin verksamhet 1946. De första numren i vår accessionskatalog upptar 13 släktböcker, alla skänkta av Genealogiska Föreningen. Dessa böcker och nytillkomna förvarades till att börja med privat hos någon styrelseledamot, troligen dåvarande ordföranden Martin Hammar.

    1958, då boksamlingen omfattade ca 80 nummer, fick föreningen disponera ett utrymme i Drätselkammarens arkiv i Gamla Stadsbiblioteket vid Haga Kyrkoplan. Samlingen flyttades sedan till Göteborgs landsarkiv och därifrån åter till Gamla Stadsbiblioteket, där det var inrymt fram till 1980. Detta år, då samlingen hade vuxit till 765 nummer, så stor att man kan tala om ett bibliotek, kunde vi framför allt genom välvillig hjälp av Göteborgs Hembygdsförbunds dåvarande ordförande Anders Bothén beredas värdiga lokaler i Fortifikationens hus vid Postgatan 4. Här har biblioteket fortsatt att växa. Det har också blivit väl systematiserat. Tillväxten har huvudsakligen skett genom gåvor av enskilda eller institutioner. —

    Då detta skrevs 1990 rymde biblioteket ca 3500 nummer på 40 hyllmeter och år 1998, då föreningen flyttade till Erik Dahlbergsgatan, hade antalet stigit till ca 5000. Vid ingången av år 2010 innehåller katalogen 5.900 nummer. Över 4000 är inbundna eller häftade volymer. Resterande utgörs av tidskrifter och mindre trycksaker, handskrifter om t.ex. forskningsresultat, antavlor och dylikt, vilka även de är registrerade med nummer.

    I våra lokaler på Erik Dahlbergsgatan har föreningen, genom gåvor och inköp, tillfogat vår tids medium, datorer, med vilka medlemmarna kan forska på Internet, läsa register och cd / dvd-skivor 

    Gamla och nytillkomna böcker, skrifter, antavlor mm är registrerade med författare, titel, ämne, signum, format, utseende o.d. i datorprogrammet File-Maker, så att de blir sökbara på alternativt författare, titel, ämne, ort- eller släktnamn.

      Här kan det kanske vara på sin plats att be släktforskare, som tänker publicera sina resultat i någon form av trycksak, att ge boken, eller vad det kan vara, en bra titel som anger innehållet, t.ex. ‘Smedsläkten Tillman från Österbybruk’. Böcker heter ibland ‘Minnen’, ‘Majas och mina släkter’, ‘En bondesläkt’, ‘Släkten följa släktens gång’ eller ‘Gårdar och människor’. Hur skall de då registreras och vad skall man söka på?

    Många böcker innehåller avsnitt som kan hänföras till flera ämnesområden, såsom biografi, släkter, hembygd, historia, yrke eller dylikt. Under vilket signum skall då boken placeras? Detta kan vara ett knivigt problem. Med utgångspunkt från bokens titel samt tyngdpunkt i innehåll placerar vi boken i en ämnesgrupp och med hjälp av dataregistret kan man senare förhoppningsvis hitta boken på rätt hylla.

    Hemlån i tre veckor får göras av medlemmar (ej nyförvärv, årets tidskrifter, uppslagsböcker och handböcker). Låneregler är anslagna i entréhallen. Märk att lånad bok måste antecknas i liggare samt markeras i hyllan med en plaststicka.

    En fullständig redogörelse för bokbeståndet lämnas ej här, men något om det huvudsakliga innehållet och indelningen berörs, som ett litet incitament för föreningens medlemmar att komma och göra sig närmare bekanta med biblioteket under expeditionstid, föreningskvällar, Öppna Hus, kurser och andra aktiviteter.

    Bokbeståndet inryms i föreningslokalernas fyra rum:

     

    Biblioteks- och datorrummet

    har de böcker, som är av störst intresse ur genealogisk synpunkt. Fem huvudgrupper kan här särskiljas:

    1. Släktböcker och biografier, placerade i bokstavsordning på namn eller eventuell ort, om sådan anges i titeln.
    2. Böcker med ett vidare biografiskt innehåll och som kan hänföras till en kategori eller speciell grupp, är indelade enligt ett nummersystem, t.ex. soldater/militärer, politiker, hantverkare, tjänstemän av olika slag, adel, präster, studenter och emigranter.
    3. Uppslagsverk och handböcker av olika slag av speciellt intresse för släktforskaren.
    4. Tidningsklipp med uppklistrade familjenotiser i gaffelpärmar. Se redovisningen av vårt Klipparkiv (länk ovan).
    5. Av Genealogiska Föreningen (GF) utgivna årgångar sedan 1950 av “Släkt och Hävd”, vilka är vackert inbundna.

     

    Här finns också stationer med tre datorer, där vi kan forska på internet eller cd/dvd-skivor. Antalet skivor utökas årligen i takt med ekonomiska möjligheter. Ytterligare en dator inrymmer hela bibliotekets bestånd av böcker, skrifter mm. Här kan man söka på titel, författare, ämne eller dylikt.

    Två av GRS datorer samt Jonas

    Entréhallen

    har litteratur med huvudsakligen ortbeskrivningar, typ hembygdsböcker och historiska skildringar. Böckerna är är geografiskt indelade, såsom Göteborg och olika landskap, där Göteborgsdelen av naturliga skäl är dominerande.Ett antal blå gaffelpärmar innehåller skildringar från diverse socknar. Här ryms också ett stort antal foliokartonger med småskrifter och forskningsresultat, vilka ej lämpligen kan förvaras på hyllor. Innehållet är registrerat på biblioteksdatorn och sökbart.

    Vår förening byter medlemstidningar med ett 60-tal andra släktforskarföreningar. Årets nummer förvaras i boxar i entréhallen i bokstavsordning. Även tidningar från våra nordiska grannar samt USA och Tyskland finns representerade.

     

    Styrelserummet

    innehåller lexikon, uppslags- och årsböcker. Där finns också böcker om genealogi och heraldik, folkliv, samhälls- och rättsvetenskap, allmän historia, industri- och företagshistoria, ekonomi och näringsväsen m.m. En hylla innehåller arkiv- och forskarförteckningar.

    På särskilda hyllor har vi placerat den stora bokgåvan (ca 200 titlar), som vi erhållit av Olga Dahl år 2008.

    Äldre årgångar av utbytestidningar o.d. är här arkiverade i boxar och enstaka nummer kan lånas hem.

    I styrelserummet arbetar Torsdagsgruppen med den Långströmska klippsamlingen. Materialet inlämnas till Landsarkivet och kommer att scannas när arbetet är färdigt. Det är med andra ord ännu icke fullt tillgängligt.

     

    Annexet

    ligger i husets källarkorridor i anslutning till samlingssalen. Här finns plats för hyllor med mindre frekventa samlingar, stats- och kommunalkalendrar, arkivalier, skåp med antavlor (namnregistrerade på kort), kopiering, förråd samt bord för sammanträden och ett par forskarplatser.

    Kaj Hectors klippsamling med uppklistrade familjenotiser i gaffelpärmar. Se Klipparkiv.

    uppdaterad 2009-11-20